Bloggen

Ge upp eller fortsätta kämpa?

Vad är det som avgör om vi ger upp eller fortsätter mot målet när vi stöter på motstånd? Varför vill en person ibland bara ge upp när han/hon stöter på motstånd medan andra gånger väcks lusten att kämpa och fortsätta i jobbiga situationer? Forskare vid Rutgers Universitet i New Jersey har undersökt hur vi processar oönskat motstånd genom att låta försökspersoner spela ett spel där de fick uppleva motgångar på väg mot ett mål de ville nå. Efter varje motgång fick de besluta om de ville fortsätta eller ge upp. Samtidigt scannades deras hjärnor med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi fMRI.

Intressant
Upplevelsen av kontroll över det som hände påverkade vilken av två skilda delar i hjärnan, som processade motgången. Hos försökspersoner som upplevde kontroll över situationen aktiverades en del av hjärnan som bidrog till att det var troligare att de var uthålliga och kämpade på mot målet. Avsaknad av kontroll aktiverade en helt annan del av hjärnan som påverkade om personen skulle ge upp eller hålla ut.

Forskarna påpekar vikten av att ge feedback på rätt sätt vid motgångar inom exempelvis utbildning. Om den som får feedback upplever kontroll över situationen kan han/hon lättare vara uthållig och kämpa vidare mot målet.

Referenser
Bhanji, J.P & Delgado, M. R (2014). Perceived Control Influences Neural Responses to Setbacks and Promotes Persistence, Neuron, 83, pp 1369-1375

Att Prova
# Stanna upp och reflektera när du råkar ut för motgångar på väg mot ett mål du har satt upp. Tänk på vad du har kontroll över och vad du kan påverka, det vill säga skaffa dig kontroll över, genom att göra något annorlunda.

# Tänk på hur du själv ger feedback när någon möter motgång eller besvikelse i samband med ett mål de vill uppnå. Erbjud dig att vara diskussionspartner för hur personen kan återvinna kontrollen och prova nya sätt att nå målet.

Din koncentration och ditt välbefinnande kan bero på hur du tar dig till jobbet

Din koncentration och ditt välbefinnande kan bero på hur du tar dig till jobbet

Forskare från Arbets och miljömedicin vid  Lunds universitet har undersökt hur pendling påverkar hälsan. Deras studier  publicerades i BMC Public Health 2011 och Environment and Behavior 2014. Utifrån svaren på Region Skånes folkhälsoenkät från drygt 21000 personer har forskarna undersökt hur pendling påverkar stress, sömnstörningar, utbrändhet, mental hälsa, självskattad hälsa och sjukfrånvaro.

Intressant
Resultaten visar att de som pendlar till fots eller per cykel mår bäst. Ju längre tid man kör bil eller åker kollektivt desto sämre mår man. Resultaten överensstämmer med tidigare studier som visar att aktiv pendling – per cykel eller till fots – ger ett högre välbefinnande än passiv transport med buss, tåg eller bil. Att köra bil själv visar sig vara sämst för välbefinnandet.  En studie från University of East Anglia som omfattade 18000 pendlare visar att de som tog sig till arbetet till fots eller cyklade kunde koncentrera sig bättre och kände mindre stress än de som körde bil.

Referenser
Mattisson, K,  et al (2014) Relationships Between Commuting and Social Capital Among Men and Women in Southern Sweden Environment and Behavior, pp.1-20
Hansson, E, et al (2011) Relationship between commuting and health outcomes in a cross-sectional population survey in southern Sweden. BMC Public Health, 11, pp.834.
Martin, A et al (2014) Does active communicating improve psychological wellbeing? Longitudinal evidence from eighteen waves of the British Household Panel Survey, Preventive Medivine, 68, pp 296-303

Att prova

# Om du inte kan pendla aktivt prova att cykla till tåget och ta med cykeln på tåget så att du
kan cykla när du kommer fram.

# Hoppa av tåget/bussen en hållplats tidigare och promenera sista biten.

# Om du måste pendla välj kollektivtrafik framför bilen. Gör saker som ökar ditt välbefinnande som till exempel meditera, lyssna på en ljudbok, planera din dag , prata med kompisar eller vila.

 

Oj, surfar du på internet under föreläsningen?

Bärbara laptops och mobiltelefoner används frekvent i klassrum och föreläsningssalar idag. Tidigare forskning talar för att det kan ge både positiva och negativa effekter på lärandet. En grupp forskare vid Michigan State University har undersökt hur användande av Internet i form av Facebook, e-post, surfa på nätet och SMS under föreläsningar påverkade akademiska provresultat.

170 studerande besvarade frågor om frekvens och tidslängd som de använde internet för icke-kursrelaterade ändamål under föreläsningar, i en introduktionskurs i psykologi. De fick dessutom besvara hur de trodde att användandet påverkade deras lärande av kursinnehållet. Forskarna ville även undersöka om resultatet skilde  sig mellan de studerande som hade lägre respektive högre intellektuell förmåga. Resultaten på enkäten jämfördes med provresultaten på tentorna under kursens gång samt de studerandes individuella ACT resultat (ACT = American College Testing, används som inträdes test vid många amerikanska universitet).

Intressant

Alla studerande uppvisade lägre provresultat när de använde internet för annat än skolrelaterat arbete under kursens föreläsningar. Ju högre användande av internet till icke-relaterat kursinnehåll desto lägre provresultat. Även studerande med högre intellektuell förmåga visade lägre provresultat vid hög användning av internet vilket förvånade forskarna. Resultaten pekar på att ingen, oavsett intellektuell förmåga, är effektiv på multitasking när det gäller att använda internet till annat under föreläsningar. Dessutom visar studien att studerande underskattar effekten som användandet av internet på bärbara datorer och mobiltelefoner har på deras lärande över tid.

Referenser
Ravizza, S.M. et al (2014)  Non-academic Internet Use in the Classroom is Negatively Related to Classroom Learning Regardless of Intellectual Ability, Computers & Education 78, pp.109-114

Att prova

# Gör det till en vana att använda någon av de appar som finns som blockerar internet när du har föreläsning eller ett viktigt lärtillfälle. Då måste du arbeta lite hårdare för att komma åt nätet om du behöver det för skolarbete och undviker att falla för frestelsen att kolla något plötsligt under en föreläsning.

# Fråga din föreläsare/lärare om ni kan få ha en techpaus på 5 min under föreläsningen så att ni kan kolla era meddelanden i olika medier. En strukturerad paus gör det lättare att släppa behovet av att kolla hela tiden.

 

 

Smartphone – den förlängda armen eller den utvidgade hjärnan?

Smartphone – den förlängda armen eller den utvidgade hjärnan?

Idag kan vi ta del av ett oändligt informationsflöde vart vi än befinner oss. Via direkt tillgång till Internet i våra Smartphones kan vi utan att anstränga oss söka svar på nästan alla frågor. Medför närheten och bekvämligheten med en Smartphone att vi blir lata och använder sökfunktion även när vi egentligen vet svaret eller kan räkna ut lösningen själva? Vilka konsekvenser har det för mänsklig kognition? De frågorna har fyra forskare från University of Waterloo i Kanada undersökt i en ny studie som publicerats i Computers in Human Behavior. I tre olika delstudier har de testat och mätt 670 deltagares kognitiva stil; intuitiv eller analytisk. En intuitiv tankestil används enligt forskarna av personer som litar till sin instinkt och sina känslor för att finna svaren vid problemlösning medan analytiska tänkare analyserar problemen logiskt. Analytiskt tänkande kräver en högre grad av ansträngning än intuitiv problemlösning. Deltagarnas räkneförmåga samt språkliga förmåga testades också. Resultaten jämfördes sedan med deltagarnas Smartphone-vanor där man även frågade hur mycket de använde sökfunktionen i telefonen.

Intressant
Deltagare med en intuitiv tankestil var mer benägna att direkt använda sökfunktionen i sin Smartphone för att hitta svar istället för att försöka tänka ut en lösning själva först. En analytisk tankestil gjorde att deltagarna litade mer till sin egen tankeförmåga och analyserade problemet samt svaret logiskt. Resultaten visar att de med en intuitiv tankestil tenderar att i högre grad överlåta “tänkandet” till sin Smartphone. Forskarna påpekar att det är det direkta användandet av sökfunktionen i telefonen snarare än hur mycket man använder sin Smartphone som gör att intuitiva problemlösare anstränger sig mindre för att tänka själva.

Utifrån resultaten frågar sig nu forskarna hur ett användande av en Smartphone påverkar vår intelligens och vårt åldrande.

Referenser
Barr, N.et.al. (2015). Computers in Human Behavior.48,pp.473-480.

Att prova

# Reflektera över hur du själv gör i din vardag. Tar du direkt din Smartphone till hjälp för att finna svar i alla lägen? Överlåter du ditt högre tänkande till tekniken?

# Vet du med dig att du är en intuitiv problemlösare? Lämna telefonen hemma med jämna mellanrum och lös problemen som uppstår utan extern hjälp.

# Lös Sudoku, korsord eller spela spel som utvecklar den analytiska problemlösningsförmågan. Det gör dig även mer uthållig i ditt tänkande och problemlösande.

Svenskarna säger nej till kontorslandskap

En svensk rapport som belyser kontorslandskapets vara eller icke vara har dykt upp i media sedan mitt senaste blogginlägg.  Manpowers arbetslivspanel bestående av drygt 3000 personer har under januari 2015 besvarat frågor om favoritarbetsplatsen och distansarbete. En översikt av resultaten kan du läsa i pressmeddelandet här . Hela rapporten kan ”Worklife rapport: Jobba hemifrån” kan du hitta här.

Kontorsbuller och naturljud i kontorslandskap

Kontorsbuller och naturljud i kontorslandskap

Helena Jahnecke är forskare vid högskolan i Gävle. I sin doktorsavhandling undersökte hon i fyra experimentella studier effekten av kontorsbuller i kontorslandskap på kognitiv prestation. Med kontorsbuller menas alla ljud som normalt förekommer på ett kontor till exempel tal, telefoner och ljud när någon rör sig.

I de två första studierna undersöktes vilka effekter olika ljudnivåer hade på prestation, trötthet och stress. Här undersöktes även effekten av kortare pauser med olika innehåll. I den tredje och fjärde studien undersöktes effekterna av att utföra uppgifter med bakgrundsprat.

Resultaten Jahneckes forskning visar att prestationen försämras, tröttheten ökar och motivationen sjunker även vid normala ljudnivåer och personer som pratar i bakgrunden. Bakgrundstal där man kan uppfatta vad som sägs försämrar prestationen mer än om talet inte går att urskilja. De negativa effekterna var ännu större för personer med hörselnedsättningar.

Intressant

Deltagarna i studien upplevde att en paus med naturljud/naturfilm gav energi och återhämtning. Däremot var skattningarna av motivationen lägre och prestationen fortsatt sämre efter en paus i en miljö med kontorsbuller.

Referenser
Jahnecke, H. (2012). Cognitive Performance and Restoration in Open-Plan Office Noise. Diss.,Luleå University of Technology.

Att prova 

#1 På Arbetsmiljöverkets hemsida hittar du Bullertermometern där du kan se vilken ljudtrycksnivå i decibel dB olika typer av ljud har http://www.av.se/teman/buller/fordjupning/termometer/ . Arbetsmiljöverket har också tagit fram en app där du kan få en ungefärlig uppskattning om ljudnivån i din omgivning http://www.av.se/teman/buller/fordjupning/mobilapp/

#2 Välj rätt miljö för paus och återhämtning när du arbetar med uppgifter som kräver stor koncentrationsförmåga i ett kontorslandskap.

#3 Om du upplever att ljudnivån är störande kan ett par hörlurar som omsluter örat och som stänger ute omgivande buller bidra till att temporärt avhjälpa problemet.

Hur många timmar sover du per natt?

Hur många timmar sover du per natt?

Den amerikanska organisationen The National Sleep Foundation (NSF) vars syfte är att förbättra hälsa och välbefinnande genom att främja kunskap och utbildning om sömn, publicerade januari 2015 sina nya vetenskapliga rekommendationer kring sömnlängd för olika åldersgrupper. NSF har tillsammans med en multidisciplinär grupp experter inom pediatrik, neurologi, geronotlogi och gynekologi gjort en mycket utförlig genomgång  av publicerade vetenskapliga studier om sömn och hälsa. Rekommendationerna riktar sig till friska individer som inte lider av någon form av sömnstörning.

En sammanfattning av de nya rekommendationerna innefattar;

Age Recommended sleepduration Previous recommendation
Newborns (0-3 months) Sleep range narrowed to 14-17 hours each day (previously it was 12-18)
Infants (4-11 months) Sleep range widened two hours to 12-15 hours (previously it was 14-15)
Toddlers (1-2 years) Sleep range widened by one hour to 11-14 hours (previously it was 12-14)
Preschoolers (3-5) Sleep range widened by one hour to 10-13 hours (previously it was 11-13)
School age children (6-13) Sleep range widened by one hour to 9-11 hours (previously it was 10-11)
Teenagers (14-17) Sleep range widened by one hour to 8-10 hours (previously it was 8.5-9.5)
Younger adults (18-25) Sleep range is 7-9 hours (new age category)
Adults (26-64) Sleep range did not change and remains 7-9 hours
Older adults (65+) Sleep range is 7-8 hours (new age category)

Uppgifterna i tabellen hämtad från NSF Pressrelease;
http://sleepfoundation.org/media-center/press-release/natioanl-sleep-foundation-recommends-new-sleep-times

Intressant
Det är viktigt att skilja mellan sömnlängd och den tid man tillbringar i sängen. Sömnlängden räknas från det man somnar tills dess man vaknar. Nya ålderskategorier har tillkommit i rapporten bland annat unga vuxna 18-25 år och äldre vuxna 65+. Eftersom sömnlängd är individuell anges i rapporterna utöver rekommendationerna ovan även sömnlängd som skulle kunna vara lämplig för ett fåtal inom varje åldersgrupp samt sömnlängd som inte rekommenderas.

Referenser
Hirshkowitz, M.et al. (2015). National Sleep Foundation’s sleep time duration recommendations: methodology and results summary. Sleep Health Journal of the National Sleep Foundation.[Online]. [Assessed 13 February 2015]. Available from: http://www.sleephealthjournal.org/article/S2352-7218(15)00015-7/fulltext

 

Att prova
# Om man vill utöka den sömnlängd man har per natt kan man börja med att gå och lägga sig 15 minuter tidigare på kvällen. När den nya tiden att lägga sig har blivit en vana kan du utöka med ytterligare 15 min och fortsätta så tills dess att du får den sömn du behöver. Kom ihåg att även 15 minuters extra sömn är en bra början.

# Börja stänga av dator, TV, telefon och annan teknik 30-60 minuter innan du ska sova för att hjärnan ska hinna varva ner och du på så vis ska kunna somna lättare.

# Släck ner ljuset hemma i god tid innan du ska lägga dig för att kroppen ska hinna känna att den är trött.

Skillnad på promenad och promenad

Skillnad på promenad och promenad

Vid University of Michigan genomfördes 2008 en liten men intressant studie som omfattade två experiment. I det första experimentet fick två grupper universitetsstudenter först göra tester som mätte kontrollerad uppmärksamhet och minne. Efter det fick en grupp deltagare promenera knappt 5 km i en närliggande park och den andra gruppen promenerade samma sträcka i närmaste trafikerade stadskärna. När promenaden var avslutad utförde deltagarna samma tester som före promenaden. En vecka senare kom deltagarna tillbaka och upprepade proceduren men med skillnaden att de promenerade i den andra miljön istället.

I det andra experimentet fick deltagare utföra samma tester av kontrollerad uppmärksamhet och minne som i det första experimentet samt ett ytterligare uppmärksamhetstest men istället för att promenera utomhus fick den ena gruppen titta på fotografier från naturen och den andra gruppen fick titta på fotografier från en trafikerad stadskärna. Därefter utfördes de ursprungliga testerna igen.

Intressant
I det första experimentet förbättrades resultaten märkbart på testerna efter att deltagarna hade promenerat i naturen medan  resultaten på testerna inte förändrades hos de som promenerade i stan. Extra intressant är att resultaten på testerna förbättrades även i det andra experimentet efter att deltagarna hade tittat  på naturbilder medan förbättringen uteblev hos den grupp som tittade på stadsbilder. Forskarnas förklaring är att det krävs olika uppmärksamhet när vi promenerar i naturen jämfört med en promenad i en uppmärksamhetskrävande stadsmiljö. Det i sin tur möjliggör att vi kan återhämta och ladda om våra kognitiva resurser när vi vandrar i naturen .

Att prova
#1 Välj naturmiljöer, parker eller grönområden när du kan välja promenadväg.

#2 Skaffa en karta över ditt närområde och promenera till och igenom närliggande grönområden när du känner dig överväldigad eller trött av för mycket information.

#3 Köp eller framkalla foton på naturmiljöer som tilltalar dig. Häng dem på strategiska ställen där du kan vila blicken och tanken vid behov.

Referenser
Berman, M.G., Jonides, J. & Kaplan.S, (2008). The Cognitive Benefits of Interacting with Nature. Psychological Science, 19, pp. 1207-1212.

 

Hur ofta kontrollerar du din mailbox?

Hur ofta kontrollerar du din mailbox?

En studie från The University of British Columbia visar att antalet gånger som du kontrollerar din mail per dag påverkar i stor utsträckning din upplevda stress vilket i sin tur påverkar ditt välbefinnande. I studien fick 124 vuxna, både universitetsstuderande och yrkesarbetande från olika yrken, under en vecka  antingen begränsa antalet gånger de kontrollerade sin mailbox till tre gånger per dag eller kontrollera den obegränsat antal gånger. Påföljande vecka bytte grupperna instruktioner. Under studiens gång fick deltagarna dagligen svara på frågeformulär, bland annat om sina upplevda stressnivåer.

Intressant
De flesta deltagare kollade sin mail i snitt ca 15 ggr/dag under den veckan då antalet gånger inte var begränsat vilket var ungefär detsamma som de normalt  gjorde innan studien började. Resultaten visar att deltagarna kände sig betydligt mindre stressade när de kollade sin mail färre gånger per dag. Att konstant växla mellan uppgifter, vilket blir resultatet när man byter från en uppgift för att kontrollera sin mail, verkar bidra till ökad stress.

Att prova
Avsätt bestämda tillfällen för att arbeta med din mail under dagen istället för att kolla och direkt besvara så fort det kommer ett mail i inboxen.

 

Referenser
Kushlev, K., & Dunn, E. W. (2015). Checking email less frequently reduces stress. Computers in human behavior, 40, pp. 220-228.

 

Din gångstil påverkar ditt humör

Din gångstil påverkar ditt humör

Har du funderat över hur du går?

Ny forskning från Queens University i Canada och Hildesheim University i Tyskland visar att din gångstil påverkar ditt humör. I studien fick universitetsstudenter först se en lista med ett antal positiva och negativa ord. Efter det fick de med hjälp av biofeedback försöka efterlikna/härma en glad gångstil med större arm och kroppsrörelser samt en mer upprätt hållning, eller en ledsen slokande gångstil. Efter aktiviteten fick studenterna skriva ner de ord som de kunde komma ihåg från listan.

Intressant

De studenter som härmade en mer deprimerad gångstil mindes fler negativa ord. Skillnaden på de ord som studenterna i de olika grupperna kunde minnas verkar innebära att en ledsen gångstil framkallar ett mer deprimerat humör medan en glad gångstil framkallar ett gladare humör. Tidigare studier har visat att fysisk aktivitet kan påverka och även förebygga depression samt att en deprimerad person har en speciell gångstil. Resultaten i den här studien pekar på att det går att påverka hur vi mår genom hur vi går.

Att prova

#1 Nästa gång du promenerar prova olika gångstilar. Hitta en glad gångstil som du gillar (aktiva armrörelser, upprätt hållning och nästan lite studsande gång).

#2 Ta en kort gladpromenad runt kvarteret nästa gång du har fastnat i ett dåligt humör och vill känna dig positivare. En påminnelse i mobilen eller på skrivbordet kan hjälpa dig att skapa den positiva vanan.

#3 Att bli inspirerad av Monty Pythons ”Silly Walk” kan också påverka humöret positivt förutsatt att det är en typ av humor som du blir glad av.

Referenser
Michalak, J. et al. 2015. How we walk affects how we remember: Gait modifications through biofeedback change negative and affective memory bias. Journal of behaviour therapy and Experimental Psychiatry2015(46), pp.121-125. DOI: 10:1016/j.jbtep.2014.09.004